IdaWestman

min första kärlek var med den kille som jag har haft det längsta förhållandet och det mest "seriös". Vi var tillsammans i ungefär mer än ett halv år.
Vi blev tillsammans den 15 december och vi gjorde slut någon gång i augusti. Vi slutade inte vårat förhållande som man kanske hade hoppats på.. vi slutade i bråk och vi har ingen kontakt längre.  Jag vet inte om jag ska gå in på varför det blev så, så skiter i det.

Jag hade aldrig kännt så för en kille som jag gjorde för honom. Jag visste knappt då var kärlek var. Men jag insåg att kärlek är när man har slutat tänka på sig själv och börjat tänka på andra. Det var jävligt svårt att komma över honom eftersom han var liksom en som jag hade varit tillsammans med så hilmla länge och min första kärlek. Så jag visste nästan inte hur jag skulle ta det när vi gjorde slut. Jag visste nästan ingeting då. Men det tog sin tid men jag kom till slut över honom.
Om jag inte skulle kommit över honom skulle jag nog inte kunnat skriva den här texten.

Jag skulle nog inte kunna säga att jag ångrade allt med honom eftersom i stunden så älskade jag ju honom, Visst han sårade mig men om jag ångrade alllt så skulle jag aldrig insätt vad kärlek var?
Jag kommer nog aldrig kunna glömma honom eftersom han var inte bara min kille utan en vän till mig. en riktigt bra vän.

Jag är ledsna ni får ingen bild, om han skulle se skulle han döda mig eller dampad, haha